Julbord
Måste erkänna att jag inte hade något större intresse i det.
Men efter att ha stekt köttbullar i en timma
och fått en hel last med julsaker och pynt från svärisarna
som tillsammans med hela sin familj
pyntat och garvat åt hur kul det är att överdriva,
känns det mest ganska mysigt ändå.
Trots att Marc konstaterade att det ser ut
som om någon har spytt jul i hela lägenheten.
Bazar på FN
Varje år hålls en Bazar på FN. Alla länder som vill har olika stånd och
säljer allt från mat till prylar. Det var ett färghav av tyger, myller av
människor och spännande dofter överallt. Det var som om stela FN
fått lite nytt liv i sig.
Och Sverige var där och bjöd på Ahlgrens bilar, sålde pepparkakor.
Och punsch av någon outgrundlig anledning.
Tur till grannlandet
I brist på sysselsättning i lördags, tog jag bussen till grannlandet och
strosade runt i Annecy en hel dag. Shoppade lite julklappar,
åt galettes och drack fransk cidre. Alldeles för mig själv.
Och hade det alldeles för bra.
Gamla stan i Annecy
Vackra Annecy
Bostadletande - igen!
Har dock ingen aning om var jag ska ta vägen.
Möjligtvis en aning om vad jag ska göra om inget annat faller på.
Och det är tyvärr inte direkt så att jag längtar för tillfället.
Men det är väl bara att sätta sig och leta bostad igen.
Det som jag gjort så många gånger i mitt liv
och också förbannat så många gånger i mitt liv.
Tjoho vad roligt det ska bli!
Barnkonventionen 20 år
passar det kanske extra bra att prata om barnets rättigheter idag.
För just idag fyller faktiskt FN:s Barnkonvention 20 år.
Den har firats vid ett antal olika tillfällen under de senaste månaderna.
Barnkonventionen är den konvention som allra flest länder skrivit under,
det är faktiskt bara USA och Somalia som inte är där ännu.
I konventionen står bland annat att barn ska behandlas med respekt och bli hörda
och att barnets bästa ska sättas i främsta rummet i alla beslut som rör barn.
Nu i december kommer FN:s medlemsstater, organisationer och civilsamhälle
att sitta ned här i Genève och diskutera om vi behöver ytterligare ett tilläggsprotokoll till konventionen,
vilket skulle innehålla individuell klagorätt.
Vart fjärde/femte år rapporterar konventionsstaterna till konventionskommittéerna
om hur människorättssituationen i landet ligger till.
Den svenska rapporten var uppe i barnrättskommittén i maj, precis när jag kom.
Och vi kommer alltså sitta med i arbetsgruppen i december, precis innan jag åker.
En start och ett slut som faktiskt speglar arbetet här nere otroligt bra.
En liten månad
Om en liten månad fyller kära syster 30 bast också.
Tänk vad tiden passerar förbi.
Det märks att det är två tjejer som bor tillsammans...
och löser glappet i sladden med att knyta snöre runt hela dvd:n.
Elin tyckte nästan jag var McGyver
- ni vet, han som kunde göra en bomb av ett gammalt tuggummi.
Tog det faktiskt som en komplimang.
Byråkrati
Bussen går i tid, folk står och väntar i sina köer det fuskas måttligt.
Schweiz kan möjligen vara snäppet värre gällande byårkratin.
För att få en hyreslägenhet måste du ha tillräckligt med pengar,
för att skaffa internet måste du bo där tillräckligt länge osv osv.
Som när vi äntligen, efter 9 veckor utan dagsljus i sovrummets alla tre fönster,
motvilligt fick byta ut den trasiga jalusien,
för att en vecka senare få reda på att när de ändå tänker byta ut övriga jalusier på huset,
måste de återigen byta ut vår splitter nya, eftersom de fått papper på att byta ut ALLA.
Byråkrater var det här, japp, japp.
Tillfällig förvirring
Folk gick runt och svettades i sina vinterkläder
och fåglarna kvittrade som de vanligtvis gör om våren.
Definitivt tillfällig sinnesförvirring
för idag är allt grått igen.
Såja, november, nu känner jag nästan igen dig.
Murar
Och det kanske kan tänkas att vi kommit längre i dagsläget.
Jag är dock inte helt övertygad.
För den som är i Genève kan jag rekommendera att promenera över en av broarna
som har en utställning om alla möjliga sorters murar.
- De mellan USA och Mexiko, Korea eller bara gated communites.
Väl värd en liten extra promenix till Genève!
Murphy
Jag som brukar vara en sådär nästan äckligt rationell människa,
går runt och väljer fel precis hela tiden.
Och fastän det handlar om småsaker, börjar det bli sjukt irriterande.
Det måste vara Murphy som häcklar mig.
Ja, ni vet "Ljuset i änden av tunneln är alltid ett mötande tåg-Murphy".
Eller allt som möjligen kan gå fel, gör också det.
Tror jag och Murphy är lite ofrivlligt goda vänner.
Realitycheck
Mina tankar om hemlängtan är nog kanske inte på riktigt när jag väl tänker efter.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6127749.ab
Rundtur i Schweiz
Efter surrat runt i en kolsvart by utan hotell fann vi detta Gasthaus i Interlaken.
Blir nog inte så mycket mer Schweiz än såhär.
Hall.
Utsikten från fönstret när vi vaknade.
Vackra omgivningar.
Tog tåget upp i bergen och längtade sjukt mycket efter skidåkning.
Ganska vackert var det, speciellt när solen ville visa sig.
Bada i termalbad på hotellet. Minus tre i luften, dryga 40 i vattnet.
Utsikten från hotellpoolen. Livet kunde varit sämre.
Turen gick till bergen och Nyon
Vingårdar och sagoslott mitt i stan. Har du vägarna förbi kan Nyon rekommenderas.
Vi trodde vi skulle upp i bergen. Och högt kom vi,
men det var mer marker än berg.
Men flott utsikt över Genèvesjön.
Gå och gå utan att komma till dörren
Bildbevis
Kompisar
Fredag den 13:e
skulle vara otursdagen framför andra är löjligt. LÖJLIGT!
Speciellt som det mesta hos mig gick galet igår.
Kanske otursdagen ska bytas ut mot torsdag den 12:e
eftersom folk då är invaggade i falsk säkerhet
om att all otur ska drabba dem dagen därpå
och inte vidtar den vanliga (??) försiktigheten.
Förutom att det regnade hela dagen igår,
hann jag både få falska förhoppningar om jobb
som sedan slogs sönder i spillror av en slägga,
precis som min blåa fina kopp som dessutom
innehöll en massa nyponsoppa.
Fast där behövdes inte någon slägga,
det krävde en pyttegnutta klantighet
och en alldeles för stor portion otur.
Nyponsoppan är importerad från Sverige och
därför extra dyrbar och värdefull.
Därav mina mindre fina ord i köket igår kväll,
denna nya otursdag.
Obeskrivligt sliten utan anledning
Ändå har veckan varit förhållandevis lugn.
Måste vara den där förbannade hösten som jag så
många gånger förr hävdat att jag älskar.
Och det gör jag - när solen skiner och luften är hög
och bladen på träden skiftar i alla möjliga färger.
Då är det verkligen underbart med höst.
Men nu när det är sådär grådaskigt och regnet
hela tiden väljer att hota runt knuten,
ja, då fortsätter jag med att känna mig trött.
Och äter alldeles för mycket choklad.
Kan aldrig sluta väl det här.
Måndagsinlägg istället
Nope, det blev inget söndagsinlägg igår,
trots att vi var åter i Genève i någorlunda tid.
Istället blev det promenix i stan och chai.
Nu är vi en rundtur i Schweiz rikare
med erfarenhet av hyperäckliga mackor
och väldigt dåliga vägval,
men har också sett otroligt vacker utsikt,
badat i varma källor uppe i bergen
och blivit sjukt sugna på att åka skidor.
Möjligen kan bildbevis komma senare.
Hamrén
Äntligen bestämt vem som ska coacha Sverige
att inte vara så kassa att vårt kära grannland
spöar oss två gånger i rad.
Analyser om att Zlatan nu ska köra ensam på topp
som om det skulle vara en universallösning.
Det tror jag först när han börjar göra mål
även i landslaget.
Kan det vara så enkelt att Hamrén
ansåg att Henke tog för mkt plats?
Sluta söndagsblogga
och göra något så galet som att skriva på en torsdag.
Dessvärre har jag inte mkt att ge er,
har fortfarande inte internet hemma
och därmed inte några nya bilder.
Det är fortfarande en massa upp och ned på jobb
vilket innebär att det lätt blir kvällsarbete.
Helgen ska dock inkludera rundresa i Schweiz,
vandring i bergen och kanske bada i varma källor.
Det är i allafall något att se framemot.
Och nej, det blir troligen inga nyheter på söndag.
Good for you!
Obönhörligt grått
grått i hjärtat, grått i sinne.
Japp, 2000-talets poeter goes retro.
Men vädret är grått på riktigt
och med alldeles för lite sömn
efter en tråkig gårdag
skulle jag gett ganska mycket
för en extra lång sovmorgon
och en stor kopp varm choklad
och en dålig film.
Men det var bara att dra på sig klackskorna
och stappla till jobbet - även idag.
Alla heter Glenn...
Jag vet, jag har inte en susning
mer än att Alla heter Glenn i Göteborg,
inte bara på fotbollsarenan,
utan även tydligen runt Winnerbäcks medarbetare.
För en gångs skull önskade jag nästan
att jag befann mig i Gbg i helgen.
Min käreste och hans bäste vän,
min käre Glenn och hans tjej.
Winnerbäck och hans crew
och grande finale i Allsvenskan
hade kunnat hägra.
Och ja, nu hade kanske min fina IFK-kopp
som står kvar på anstalten i Sthlm och väntar
och som jag fått så mkt skit för under jobbet
ändå varit kommit väl till användning.
För mina påhejningar på Djurgården
verkar kanske sett sina glansdagar.
Tacka vet jag tiden på mellan- och högstadiet
då jag faktiskt brydde mig en smula.
Återigen
verkar vara de här söndagarna.
Enda gången en veckan det är riktigt lugnt
och ganska skönt att befinna sig på kontoret.
Dock en mycket trevlig helg med besök.
De långväga gästerna från Uppsala
har redan hunnit hem till sig igen.
Men det hanns med lite middagar, lite vin,
lite promenix, liten tur på FN och lite uppdatering.
Ibland är det så oerhört skönt att träffa människor
som vet vem man är, och som tillsammans med en
kan skratta åt allt det där man inte är.
Kappa, kavaj, kjol , pärlörhängen och högklackat
är kanske inte hur de skulle beskriva mig i vanliga fall.
Så nu saknar jag fotbollstiden ganska ordentligt.
Fast jag vet att det kommer gå över tills imorgon.