Obeskrivligt sliten utan anledning

Fredag eftermiddag och jag har svårt att hålla ögonen öppna.
Ändå har veckan varit förhållandevis lugn.
Måste vara den där förbannade hösten som jag så
många gånger förr hävdat att jag älskar.
Och det gör jag - när solen skiner och luften är hög
och bladen på träden skiftar i alla möjliga färger.
Då är det verkligen underbart med höst.
Men nu när det är sådär grådaskigt och regnet
hela tiden väljer att hota runt knuten,
ja, då fortsätter jag med att känna mig trött.
Och äter alldeles för mycket choklad.
Kan aldrig sluta väl det här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback