Ser framåt

Tiden passerar galet fort som vanligt.
Det är bara 1,5 månad kvar till Genèveflytten.
Börjar ändå känna att saker och ting
lättar åtminstone lite på jobbet.
Uppsatsen går långsamt framåt,
pengar tillbaka på skatten
som möjliggör semester,
Paris bara runt hörnet
och ikväll bubbel och middag
med gamla tjejgänget.
Tillförsikt kanske.

Halvdåliga knän och trötta huvud

Bara 1,5 vecka kvar till Paris.
I vanliga fall hade jag längtat som en galning
efter att åka på semester
till en av jordens mest romantiska städer (nåja)
Men den där lilla sightseeingen om söndagen
börjar kännas lite för nära.
Speciellt som vi har varsitt krånglande knä för tillfället.
Man kan ju undra vilken idiot som fått för sig
att vi ska se hela Paris till fots tillsammans med övriga 30.000...

För övrigt...

... letar jag boende i Genève till sommaren och hösten.
Om jag glömt berätta för någon av er vänner,
kommer jag befinna mig på jobb i Genève maj-dec.
Kommer kännas som parallellt universum jämfört med jobbet idag.
Mais oui!

Heeeeeeelg

Var på dejt i fredags
fick god mat på mysig restaurang,
och mötte en gammal vän på samma ställe,
fick storstryk i bowling
har löpt,
fått jobba med uppsatsen halva helgen iaf,
fick somna ifrån en film
och faktiskt nästan ha en såndär
efterlängtad fantastisk sak
som andra kallar helg.

Stadsbo

Ikväll känner jag mig som en riktig stadsbo;
Vi har sprungit runt halva stan under kvällens runda;
Østermalm, City, Kungsholmen och Vasastan.
Stockholm är en riktigt härlig stad och jag känner mig
både som turist och riktigt hemma.

Kanske det kanske

Orkar inte blogga längre.
Skulle kunna vara för att jag inte har något att säga.
Självfallet är det fel.
Rätt är att jag inte orkar eftersom jag så trött i huvudet och folkskygg
när jag kommer hem från jobbet att jag bara
vill stänga av hjärnan så fort det bara går.
Det tar på krafterna att bli kallad diskriminerare,
icke-human, elak, maktnjutare, dum i huvudet, etc.
Jag är duktig på att lämna jobbet på jobbet.
Det är bara tröttsamt att lämna all energi där också.


Bra start på dagen

Hade lækartid kl 8 i morse før att få førsta tiden och hinna med mer innan jobbet.
Nær jag væntat i 45 minuter går jag nedtill receptionen før att kolla læget
-jag var ju førsta patienten på dagen.
Svaret jag får ær
"Sandra ær nog førsenad, hon har kanske førsøkt att ringa, men det ær så många andra som ringer hit så hon har nog inte kunnat komma fram."
Då valde jag att gå.
Hærligt med måndagsmornar...