Fröken G och världen

Stockholm halvmara igår.
Fint väder, fint sällskap, fin hejarklack.
Allt gick som på räls - i 11 km.
Sen valde delar av min kropp
till mitt förtret att sluta fungera till 100%
men det löste sig ändå
och jag kunde spurta i mål
med ett leende på läpparna.
Och konstatera att det ska mycket till
att jag ska springa ett maraton igen.
Halvmara var klart mycket trevligare.
Men, man ska inte vika ned sig,
så mycket vet jag.