Fröken G och världen

Finns en sång där Melissa Horn sjunger om långa nätter. Själv önskar jag att det var långa nätter. De tenderar att bli alldeles för korta och arbetsdagarna väldigt långa. Å andra sidan är det otroligt intressant och givande alla de timmar jag arbetar. Hade glömt hur kul det var att jobba med så intressanta frågor och träffa människor från alla möjliga länder och organisationer.

Under dagen har jag sprungit runt på möten med NGO:er, informella överläggningar, suttit i plenaren, haft korta möten med folk från andra delegationer och självfallet rapporterat lite.

Det är svårt att förklara hur det fungerar här nere men här kommer en liten bild och en kort beskrivning så håll tillgodo: Så här ser det nya mötesrummet för mänskliga rättighetsfrågor ut uppe på FN. Väldigt stor skillnad från när jag var här förra gången (då vi satt i ett nedslitet och mörkt rum under jord). Här hålls de formella mötena (och nej, konsten i taket gör sig inte rättvisa på bilden!) Varje land har en plats att sitta vid med en skylt med landets namn (utom de som är medlemmar i rådet som har två platser var. I nuläget är Sverige inte medlem i rådet och har därför ingen rösträtt) plus en plats direkt bakom eftersom man ofta är fler än en från samma land på plats.  Längst fram sitter ordföranden och sekretariatet. Medlemsländerna sitter längst in mot mitten och därefter kommer observatörer (alla övriga länder) och ytterst sitter frivilligorganisationer och ev. andra FN-organ. Vill man tala sätter man (oftast) skylten på högkant och sätts därmed upp på talarlistan. Idag t.ex har Sverige haft ett anförande under agendapunkten "årlig heldagsdiskussion om kvinnors mänskliga rättigheter" som i år fokuserade på jämlikhet inför lag. I mina arbetsuppgifter kan det ingå att skriva utkast till sådana anföranden.

                                          bild: unog