Fröken G och världen

Var på ytterligare ett studiebesök igår. På Frivården. Där skulle jag tänka mig att jobba. Kände igen en av killarna som jobbade där och funderade rätt hårt på vem han var. Till slut klickade det; vi läste en kurs i Uppsala tillsammans för sisådär 4 år sedan. Han var väldigt aktiv på lektionerna. Dessutom hette han Igor och var lite halvpolare med läraren. Sånt kan man faktiskt minnas - även om det var lite småskumt. Han körde också på det spåret och sa att han kände igen mig. Knappast. Å andra sidan är han van att arbeta med människor där allt kanske inte alltid står rätt till.

Kände mig nästan lika freaky som min gamle Andreas när vi var på Liseberg över ett år efter en Teneriffaresa och han vänder sig om mot en gubbe som står bredvid honom och spelar på ett chokladhjul och säger: Var det inte bättre när du var på Teneriffa förra året? Gubben, som vi aldrig ens pratade med på Teneriffaresan såg minst ut sagt lite konfunderad ut. Igor höll iaf ansiktet ganska bra.