Fröken G och världen

Jag som varit så avundsjuk på alla som läser program och tar examen - som får fina middagar med klassen och en massa tal och tjohej runt omkring (till skillnad från mig som kommer få ett papper på posten när jag väl är klar) ska idag gå på skolavslutning. Min skolavslutning. Och fastän jag inte tar examen känns det mysigt att få gå till skolan och säga hejdå till alla teologer (och en eller annan MR:are som faktiskt tänkt sig dyka upp), lyssna på när kära Banafshe håller tal innan hon flyttar, ta emot det där stipendiet som jag fick och krama om Monica (vår underbara studievägledare/fixare/sekreterare you name it). Så jag känner mig sådär skolavslutningsglad fastän jag inte tar examen och fastän det inte riktigt är min klass. Men det är min skola som säger hejdå för våren. Och för min del kanske för alltid. Och med tanke på hur mycket tid jag spenderat där för studier, kårarbete, festplanerande och representerande så känns det lite som examen även för mig.