Fröken G och världen

För ganska exakt 5.5 år sedan lämnade jag Alicante för att åka vidare till nästa äventyr och ett kapitel i mitt liv avslutades. I Alicante lämnade jag även mina då nyfunna vänner: Tina från Malmö och Alastair från England. I helgen hade vi en liten återförening i min icke-lägenhet i Uppsala. Tina hade jag inte sett sen förra hösten. Alastair hade jag inte sett sedan jag lämnade Alicante. Det var definitivt ett kärt och återseende och vi diskuterade hur mycket och hur lite vi hade ändrats på denna tid. Vissa mer, vissa mindre. En av de roligaste tillfällena var när stackars engelsmannen skulle använda osthyvel för första gången i sitt liv. Eller när han lånade en killes cardigan och hatt klockan-krogen-har-stängt-och-nu-driver-jag-med-fulla-människor-som-fattar-noll. Det blev inte så mycket diskuterande om Spanien dock. Ledord för helgen var istället ost, alkohol, nostalgi, cardigan, Guinness med whiskey och um-be-rella-ella-ella-ehj. Och så mycket mer.




Tina och Alastair på en av Stockholms turistbåtar. "På höger sida ser ni nu vass. Där häckar fåglar." Det var kanske inte den mest spännande turen vi varit på. Men det var iaf lite trevligt.



Jo, jag gillar choklad. Jag älskar t.om choklad. Så 1 kg choklad kan vara det smartaste och dummaste att ge mig. Jag är ju sjukt nog fullt kapabel att äta allt det där. Det tuffa är att den verkligen kom som en enda stor chokladkaka. Sa jag stor...?



Tina, alltid lika vacker. Med sig hade hon skånsk specialitet.



Jag har aldrig sett någon äta en sån stor bit kaka som Alastair gjorde. Jag kommer förmodligen aldrig få se något liknande igen. Observera madrasslådan som knäcker extra som bord och att två av oss drack te till kakan. En drack öl.



Häng i soliga Stockholm var trevligt. Andreas slöt upp under lördagen och vi hade en härlig kväll i Sthlm på dagen och kvällen avslutades lustigt nog på Uppsalas mest bisarra ställe: Flurran.



Vi fick lite gästspel från Robban som efter kvällen gick under namnet "Cardigan-Bob". Förmodligen kommer han heta det resten av sitt liv nu.



Drinkar och allsång var det gott om under både fredagen och lördagen. Med mer betoning på allsång på lördagen kanske. Ja, alltså inte i jämförelse med drinkarna.



Alastair och Cardigan-Bob diskuterar den underligt galna personen; var det en man eller en kvinna...?



Andreas bror Markus fick självklart också medverka på vår återförening. Han behövde egentligen inte ens gästspela eftersom han var en av dem som hade roligast anekdoter att berätta från Alicante-tiden då han var på besök under en vecka.

Tack alla för en mycket trevlig helg!