The beautiful, young, Swedish Diplomat

Jo jo, det är vad jag blev kallad idag av en av experterna på det arbetsgruppsmötet jag var på imorse. Av ngn anledning fattade han tycke för mig och bjöd in mig till lunch å sent ikväll sprang jag på honom igen och då skulle han kindpussas. Lunchen var bisarr och han försvann efter en liten stund på ett annat möte. For your information är han 68 år gammal och har en CV jag aldrig någonsin skulle drömma om.  Kvar på lunchen satt jag å en svensk kvinna från ett institut och pratade. Lite senare kom en av kvinnorna i panelen för arbetsgruppen och sällskapade med oss. Jag inser verkligen varje dag som går hur lite jag vet om allt; inte bara FN-systemet och nya MR-rådet, utan bara om livet. Så jo, det är spännande att vara på praktik i all dess bemärkelse.

Idag har jag varit på möte hela dagen och mer eller mindre på lunchen också. Det blir väldigt långa dagar. Kom till kontoret strax efter 8 imorse och gick från FN 18.45 ikväll. Men jag tänker absolut inte klaga. Det är så otroligt lärorikt och jag börjar inse hur lycklig jag kan skatta mig som fått den här praktikplatsen. Har svårt att tänka mig något bättre ställe att vara på just nu.

Igår var jag och träffade killen jag ska bo hos resten av våren. Himla trevlig Västeråskille med handbollsbakgrund och en fantastiskt fin lägenhet. Jag ska bara få honom att skämma bort mig så mkt som jag blir hos paret här, så kommer allt bli frid och fröjd :)

Imorgon är det dags för helg. Då ska jag verkligen försöka träna och shoppa lite jobbkläder. Blir helt förslappad här; man bara sitter och sitter på långa möten att man nästan får ont i kroppen. Har gjort som några andra på jobbet och höjt mitt skrivbord så jag kan stå och greja där eftersom jag insett att man kan behöva göra det ibland oxå. Stå alltså :) Ja, det är en såndär hissfunktion så det är bara att greja för stunden vad som känns bäst och ja, jag vet att lagom höjd för mig att stå vid är sitthöjd för er andra. Tell me something new... :) Fast å andra sidan går jag ju i klackskor för jämnan numera att jag inte känner mig lika kort längre :)

Vad som definitivt känns bäst för mig nu är att ta en lång och skön dusch och sen krypa ned i sängen, kolla på ett Vänner-avsnitt och låta hjärnan bearbeta all info från dagen. Den är helt överfull nu och jag drömmer om jobbet på nätterna. Vad som blir morgondagens problem är att tyda de otroligt slarviga anteckningarna jag tog som jag ska faxa iväg imorgon. Hur kan man bli så dålig på att skriva efter att varit skrivkunnig i snart 20 år? Skamligt!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback