Livet som praktikant
Eftersom det verkar vara några som undrar vad jag faktiskt gör här nere och vad praktikant på representationen innebär tänkte jag göra en kort liten infosnutt om det:
Att vara praktikant innebär att jag är obetald. Jag får tillgodoräkna mig det här som en termin på samhällsvetarprogrammet i Uppsala vilket jag kommer göra. Det innebär att jag lever på CSN. Jag betalar alltså för att vara här så det är inte alls så att jag har betalt. Har dock fått ett stipendium som gör det möjligt att leva här för Genève tillhör (enligt the Economist) en av världens 10 dyraste städer.
Att göra praktik på svenska representationen i mitt fall på mänskliga rättigheter-delen (eller FN-gruppen som den egentligen kallas) är ganska mkt upp och ner. Ibland kan arbetsuppgifterna kännas väldigt basala och att man är en liten springflicka som får printa och kopiera upp dokument etc. Ibland får man mkt ansvar och får gå själv på möten och rapportera. Alla rapporter vi skriver går hem till UD (efter noggranna "rättningar"). Ibland känner man det som om man har full koll på läget, ibland som om man inte fattar något alls. Många diskussioner tenderar att bli ganska tekniska och mer för juristerna än samhällsvetarna.
Uppe på FN:s multiförhandlingar är deltagarantalet olika inför varje möte och skiftar också under mötenas gång (som alltid är tre timmar långa och håller på 10-13 och 15-18). Varje land har sin represenant bakom skylten med landets namn på (som står på franska). Fyra regionala koordinatörer framhåller gruppernas ståndpunkter även om det självklart är fritt fram för alla länder (och NGO:er som är där) att tala. Tyskland som under våren innehar ordförandeskapet i EU håller alla EU-anföranden. Sverige kommer att stå för EU:s ordförandeskap under hösten 2009. Just nu är det tre veckors arbetsgruppsmöten för Rådets institutionsbyggande som förhoppningsvis ska kunna förhandlats klart till MR-Rådets 5:e session 11-18 juni.
Ibland fascinerar diplomatvärlden. Ganska ofta faktiskt eftersom det är en för mig ganska underlig värld. Allt är så otroligt vänligt. Självklart händer det att det finns stunder då folk blir riktigt irriterade på varandra. Men diplomater är diplomater och förolämpningar kommer bara mellan raderna. Sånt är också intressant.
Dagarna tenderar att alltid bli längre än de normala 8 timmarnas arbetsdag. Oftast gör det inget. Jag är ju här för att jobba och helgerna är praktikanternas fristad :) Ser dock framemot nästa helg då jag åker till Rom med några vänner härifrån.
Att vara praktikant innebär att jag är obetald. Jag får tillgodoräkna mig det här som en termin på samhällsvetarprogrammet i Uppsala vilket jag kommer göra. Det innebär att jag lever på CSN. Jag betalar alltså för att vara här så det är inte alls så att jag har betalt. Har dock fått ett stipendium som gör det möjligt att leva här för Genève tillhör (enligt the Economist) en av världens 10 dyraste städer.
Att göra praktik på svenska representationen i mitt fall på mänskliga rättigheter-delen (eller FN-gruppen som den egentligen kallas) är ganska mkt upp och ner. Ibland kan arbetsuppgifterna kännas väldigt basala och att man är en liten springflicka som får printa och kopiera upp dokument etc. Ibland får man mkt ansvar och får gå själv på möten och rapportera. Alla rapporter vi skriver går hem till UD (efter noggranna "rättningar"). Ibland känner man det som om man har full koll på läget, ibland som om man inte fattar något alls. Många diskussioner tenderar att bli ganska tekniska och mer för juristerna än samhällsvetarna.
Uppe på FN:s multiförhandlingar är deltagarantalet olika inför varje möte och skiftar också under mötenas gång (som alltid är tre timmar långa och håller på 10-13 och 15-18). Varje land har sin represenant bakom skylten med landets namn på (som står på franska). Fyra regionala koordinatörer framhåller gruppernas ståndpunkter även om det självklart är fritt fram för alla länder (och NGO:er som är där) att tala. Tyskland som under våren innehar ordförandeskapet i EU håller alla EU-anföranden. Sverige kommer att stå för EU:s ordförandeskap under hösten 2009. Just nu är det tre veckors arbetsgruppsmöten för Rådets institutionsbyggande som förhoppningsvis ska kunna förhandlats klart till MR-Rådets 5:e session 11-18 juni.
Ibland fascinerar diplomatvärlden. Ganska ofta faktiskt eftersom det är en för mig ganska underlig värld. Allt är så otroligt vänligt. Självklart händer det att det finns stunder då folk blir riktigt irriterade på varandra. Men diplomater är diplomater och förolämpningar kommer bara mellan raderna. Sånt är också intressant.
Dagarna tenderar att alltid bli längre än de normala 8 timmarnas arbetsdag. Oftast gör det inget. Jag är ju här för att jobba och helgerna är praktikanternas fristad :) Ser dock framemot nästa helg då jag åker till Rom med några vänner härifrån.
Kommentarer
Trackback