Fröken G och världen

Ja, idag är det faktiskt Åsas stora födelsedag. Hon fyller ett kvarts sekel. Det ni. Det ska vi fira ordentligt på lördag. Men jag firar henne här så länge iaf. Grattis din galning! Sen gillar jag denna bilden oxå, från Camp Sweden nere i Tyskland under VM. Det var några härliga dagar. Kunde inte låta bli att vara lite nostalgisk över åren vi känt varandra. För vi har hunnit vara med om en hel del under årens lopp: avslutade förhållanden, trista fotbollsträningar, shopping i Vietnam, romantiska kreationer på rummet i Egypten, kojbyggen i Åre, galna utekvällar, tunga rehabpass, fotbolls-VM, ja det mesta faktiskt. Å Åsas rättframma kommentar angående fotbollstjejerna och jag:  "Vad skulle du egentligen gjort utan oss och vem skulle du umgåtts med?" Det finns mkt att le åt tillsammans med denna galna, numera 25-åriga tjej.

Härliga dagar är det allt mer sällan nu när det är höst tycker jag. Fast jag gillar fortfarande det där mysiga med hösten. Har bara inte vant mig vid att det blir så mörkt och numera också lite kyligt i luften. Å andra sidan är det mitten av oktober nu. Kanske är det just det som är mitt problem. Jag har kommit noll och ingenstans med min uppsats och halva terminen har snart passerat. Det stör mig katastrofalt mkt. Resten av skolan är jag extremt mkt i fas med. Ovanligt.

Igår var jag och fikade med en gammal bekant. Han undrade om jag började få någon 25-årskris. För det hade han haft. Det där med kris brukar jag hånle lite åt. Varför ska man krisa? Det är mer typiskt för 30-åringarna. Antingen är det de som har haft sällskap en längre tid som får lite panik för det, eller de eviga singlarna som faktiskt börjar inse att de nog vill ha familj. De krisar. Inte jag som är ngnstans i deras ingenmansland. Men 25-årskrisen handlade (enligt Mattias) om valen man gör om utbildningen och "vuxenvärlden" och om man valt rätt och väljer rätt riktning på livet eller inte. Å där kan det nog finnas lite krisrisk för min del. Därför måste jag återgå till min uppsats nu. Så jag slipper krisa när jag närmar mig 25...