Fröken G och världen

Igår hade jag en diskussion med Johan om hur jobbigt det är att pilla i alla grejer när man ska flytta. För man hittar bara en massa saker och får en massa minne och sätter sig och läser fastän man bara borde packa. Igår slängde jag en massa saker. Idag hittade jag något som roade mig. Håller nämligen på att tömma mina bokhyllor (den vanligaste kommentaren när någon som aldrig varit hos mig tidigare är "Oj, vad mycket böcker du har"). Hittade iaf boken Kärlek och uppror som är en diktsamling vi fick på vårt sex- och samlevnadsläger vi hade i Sparreviken när jag gick i 9:an. Lärarna hade skrivit i pärmen. Det är daterat till 3 april 1998. Längst bak i boken har mina klasskamrater skrivit, ja de där man hade tråkat  dag ut och dag in med i tre år. Det är svårt att låta bli att le när man ser vad som står. Det känns otroligt längesen och jag har inte kontakt med någon av dem. Förutom Roger som jag träffar en kort sväng på midnattsmässan i Högsäter varje år.

Tja Emma
Ifall vi skilds så vet du att du har en vän för livet vad du än blir eller flyttar till Brasilien så vet du att du har mig.
din och bara din

Blir varm om hjärtat när jag ser sånt. Och lappen som vi fick när alla i gruppen skulle skriva någon anonymt om varandra. Jag fick nästan en självförtroendeboost när jag läste alla söta saker de skrivit. Å det var nästan som om jag kände doften av träbänkarna, borden och smörgåstårtan med leverpastej i och såg hela gänget i klassen sitta och halvligga i en enda stor hög på golvet. Ljuva högstadie....