Glad över att betala 522 kronor
Just nu är jag glad. Har precis kommit hem från tandläkaren med inbetalningskort på 522 kronor. Kanske inte låter som något att vara glad över, men eftersom jag räknade med att betala minst 3000, så är 522 kr ingenting. Hade inte varit hos tandläkaren på över 4 år. 4 år! Jag vill inte ens tänka på hur mycket godis och småätning 4 år innebär (nej, jag vill inte att Anna Skipper ska tala om det för mig heller, hemska tanke!). Men jag hade inte något hål. Så min tandläkare med ett sjukt nervöst sätt (är det något speciellt med privattandläkare? Min förra såg ut som grannen till Beck som alltid frågar om han vill ha en stänkare) konstaterade att allt var frid och fröjd. Dessutom fick jag välja ett hemgjort kort att ta med mig. Kände mig som 7 år igen.
tjejmiddag
Det blev en trevlig kväll igår med tjejerna. Vi bestämde oss för att försöka ses sådär några gånger om året och uppdatera oss i varandras liv. Maten på Commedia var som vanligt kanon. Bilkön mellan Uppsala och Sthlm var mindre kanon. Men middagen var ett ljus i höstmörkret även om det är svårt att hinna prata ordentlig med alla. Tack tjejer! Vi ses snart igen hoppas jag!
Men, nästa gång ni är här får ni gärna skriva något också. Det gör mig alltid lite extra glad och se när någon säger hej. (jodå Elin, det var en liten pik till dig, men även till övriga gänget )
Extrema motivationsproblem
Jag är värdelös för jag får verkligen ingenting gjort. Som om jag hade stora motivationsproblem. Felet är kanske snarare att jag inte alls har motivationsproblem, för jag skulle nog lätt kunna göra en lista om saker som faktiskt motiverar mig till att ta tag i min uppsats och de där böckerna jag redan skulle ha läst. Men jag orkar inte göra en sån lista. För jag är inte motiverad att göra en. Kanske är det däri mitt problem ligger. Hösten brukar göra mig apatisk. Denna hösten verkar inte vara annorlunda. Jag har inte tid att halka under julgransmattan i år igen. Inte tid och inte lust. I år ska jag hålla mig över kanten och faktiskt göra klart min uppsats å skriva mina tentor och mina PM och jobba å det där. Hur svårt ska det egentligen behöva vara?
Det är ungefär såhär omotiverad och obstinat jag känner mig nu. Jag vet, det är faktiskt svårt att vara fulare än så här.
Det är ungefär såhär omotiverad och obstinat jag känner mig nu. Jag vet, det är faktiskt svårt att vara fulare än så här.
It´s a new secret I have found...
... it makes sense to me to be senseless.
Förresten har jag flyttat till Stockholm, inte till östra Afrika även om det finns folk som tror det. Mig vetligen är det fortfarande lika långt mellan Uppsala och Stockholm sen innan jag flyttade hit. Men jag kan ha fel. Hemska tanke.
Förresten har jag flyttat till Stockholm, inte till östra Afrika även om det finns folk som tror det. Mig vetligen är det fortfarande lika långt mellan Uppsala och Stockholm sen innan jag flyttade hit. Men jag kan ha fel. Hemska tanke.
Ninni
Det är få saker som gör en så glad som att få ett samtal till nya lägenheten från en gammal god vän. Att dessutom få reda på att hon och Andreas ska komma till Stockholm om några veckor och göra stan är som en bonus. Ska bli så himla roligt att träffa dem igen. Härligt med ljus i höstmörkret.
Söndagar
Varför är söndagar sådär himla sköna? Idag har jag och Magnus ätit brunch i drygt två timmar. Helt underbart att bara slappa, läsa tidningen och äta en massa god mat (man kan t.om grädda sina egna våfflor på stället vi var på). Sen att jag har skola i högar här hemma var bara att glömma för en stund. Ibland måste man få njuta av tiden också. Dessutom hade vi redan varit å kört på gymmet innan, så något vettigt har jag iaf hunnit med.
Döden dö-utställningen var okej. Fast jag hade nog nästan hoppats på lite mer. Undrar varför döden är så fascinerande.
Döden dö-utställningen var okej. Fast jag hade nog nästan hoppats på lite mer. Undrar varför döden är så fascinerande.
Snygg-Erik
Det är något med Idol som fascinerar och jag vet egentligen inte vad. Såg det inte ens ikväll. Lyssnade iofs lite på låtarna nu när jag kom hem. Erik är faktiskt duktig. Heja Uddevalla! :)
Har haft en mkt trevlig kväll med Helena tillsammans med mat, dryck, bröllop och jobb i en enda salig röra. Å så varm choklad såklart. En grym fredagskväll kort och gott.
Har haft en mkt trevlig kväll med Helena tillsammans med mat, dryck, bröllop och jobb i en enda salig röra. Å så varm choklad såklart. En grym fredagskväll kort och gott.
After work
Idag ska jag och Helena gå på after work fastän jag inte jobbar. Sånt är ändå rätt så härligt.
Imorgon ska jag och Johan ha dubbeldejt på stadsmuséet med våra käraste. Vi ska kika på något som heter Döden Dö - en gravallvarlig utställning. Bara namnet gör mig glad.
Har kontaktat en fotbollsklubb nu också. Ska kanske gå och träna någon dag. De verkar roliga. Lite som Fyris ungefär. Fast med lite mer träningsdos. Vi får se. Ligger efter så totalt i skolan just nu. Ork.
Har fått mig en ordentlig promenad i mitt nya område. Eva var så gullig och visade mig runt. Finns många fina promenadstråk här. Tänk att bo så nära stan och ändå ha jättenära till vatten och natur. Har nog hamnat väldigt bra t.om.
Dessutom ser det ut som om det blir tjejmiddag med gänget i Uppsala på tisdag. Ser verkligen fram emot det. Var längesen vi träffades allihop och bara pratade strunt och uppdaterade oss. Det hade jag inte kunnat gissa när jag började i Danmarks IF, att jag skulle hitta ett helt gäng människor jag gillar och saknar. Ses på tisdag tjejer!
Imorgon ska jag och Johan ha dubbeldejt på stadsmuséet med våra käraste. Vi ska kika på något som heter Döden Dö - en gravallvarlig utställning. Bara namnet gör mig glad.
Har kontaktat en fotbollsklubb nu också. Ska kanske gå och träna någon dag. De verkar roliga. Lite som Fyris ungefär. Fast med lite mer träningsdos. Vi får se. Ligger efter så totalt i skolan just nu. Ork.
Har fått mig en ordentlig promenad i mitt nya område. Eva var så gullig och visade mig runt. Finns många fina promenadstråk här. Tänk att bo så nära stan och ändå ha jättenära till vatten och natur. Har nog hamnat väldigt bra t.om.
Dessutom ser det ut som om det blir tjejmiddag med gänget i Uppsala på tisdag. Ser verkligen fram emot det. Var längesen vi träffades allihop och bara pratade strunt och uppdaterade oss. Det hade jag inte kunnat gissa när jag började i Danmarks IF, att jag skulle hitta ett helt gäng människor jag gillar och saknar. Ses på tisdag tjejer!
Andra dagen på jobbet
Konstigt det där, med kundrelaterade jobb. Jag upphör aldrig att förvånas. Idag hade jag flera enligt min mening ganska lustiga kunder. En av dem var en kille i 30-års åldern som höll på att bråka lite med mig. På engelska hela tiden. Och jag stod och pratade engelska tillbaka såklart, en bra stund fastän han såg mer än svensk ut. Jag är väl fördomsfull tänkte jag. Tills han kom tillbaka igen och plötsligt pratade svenska med mig. Jobbigt att vara så jet-settad (bra ord btw)
Eller vad sägs om kvinnan (55+) som absolut inte kunde köpa skorna i kartongen (fastän det är enda rätten till öppet köp eller byte) för ja, "Hur skulle det se ut att komma med och hänga in en påse med en kartong i? Jag ska ju på fest". Sa jag att butiken låg vid Stureplan...?
Fast det är nog väldigt nyttigt för mig, jag som har så mkt fördomar om folk med för mycket pengar. Vet iofs inte om Stadium är rätt forum att ändra min åsikt på.
Eller vad sägs om kvinnan (55+) som absolut inte kunde köpa skorna i kartongen (fastän det är enda rätten till öppet köp eller byte) för ja, "Hur skulle det se ut att komma med och hänga in en påse med en kartong i? Jag ska ju på fest". Sa jag att butiken låg vid Stureplan...?
Fast det är nog väldigt nyttigt för mig, jag som har så mkt fördomar om folk med för mycket pengar. Vet iofs inte om Stadium är rätt forum att ändra min åsikt på.
Första dagen på jobbet
Idag har jag gjort första dagen på nya jobbet, Stadium Kungsgatan. Det verkade som om alla var trevliga och butiken var rätt annorlunda, även om jobbet är samma som de tidigare åren jag spenderat på Stadium i Uddevalla och Uppsala. Det är lustigt hur alla butiker ändå har sin stil när det gäller personal etc. Jag gillar den nya butiken. Men så har jag bara varit där en dag.
Dagens lärdom: Man får inte lov att heta två adliga namn i efternamn. Så om två som har adliga namn gifter sig måste de bestämma sig för ett av namnen, eller betala någon slags avgift för det hela. Sa jag att jag jobbade nästan vid Stureplan?
Dagens lärdom: Man får inte lov att heta två adliga namn i efternamn. Så om två som har adliga namn gifter sig måste de bestämma sig för ett av namnen, eller betala någon slags avgift för det hela. Sa jag att jag jobbade nästan vid Stureplan?
Ojdå... lurade, puckade och sabboterande...
...så skulle det väl kunna gå att sammanfatta alla de stackare som gick och lade sin röst på något av partierna i alliansen med tron på att det verkligen var en allians. Eller de som verkligen gick på blajet om att moderaterna är det nya arbetarpartiet. Men hallå... varför var det inte fler som stannade upp och började fundera på detta?
Hade det funnits krav på att människor ska tänka efter först och analysera lite mer än till valpropaganda tillåter, hade vi inte suttit här idag med moderaterna som diktatorer. För det är ändå vad som händer nu. Det är ändå skönt att det finns ett gäng människor som står där nu med skägget i brevlådan och säger "Det var inte såhär vi tänkte oss". Men hej och hå.
Det är klart att det var vackert att fyra partier slog sig samman för att få fler röster. Det var så vackert att moderaterna lyckades lura mer än halva befolkningen i landet med detta. En allians. Det är inte alls så att det är moderaterna som bestämmer allt (enligt Maud Olofsson) Nähej...
Jag gillar att Sverige är en demokrati och att folkets röst räknas. Men det är också ganska surt att så många verkade fastna för fina visioner som uppenbart inte alls blir vad de räknat med. Undersökningar visar på att vänstersidan tagit över igen och att högern därmed tappat sitt stöd. Som om människor plötsligt insett att de som de röstat på faktiskt kommer genomföra en massa dumheter som de faktiskt lovade innan valet också. Oj, oj, så blev det problem helt plötsligt också.
För vad hade de trott? Att moderaterna är trollkarlar som kan fixa fram några extra miljarder i bakfickan? Skattelättnade låter ju fantastiskt. Men, va? Är det verkligen så att om vi lämnar ut mer pengar på något ställe måste vi dra in pengar från något annat håll?? Kan det verkligen stämma?! Ojdå, ja då var det visst inte lika bra längre. Nej, men oj igen, högerpolitiken innebär visst att de som redan har det bra bara kommer få det bättre och de som redan har det dåligt kommer få det sämre. Ojdå...
Det är ändå skönt att hela livet handlar om val och att det faktiskt går att ändra sig och göra ett annat val vid nästa tillfälle. I detta fall handlar det dock om ganska långa perspektiv. Men 4 år går fort... Och ja, jag är medveten om att det säkerligen kommer hinna hända bra saker under denna 4-årsperioden också. Just nu är jag dock bara så less på denna procentandel som sitter hemma och känner sig lurade.
Ibland är det legitimt att vara sådär stereotypiskt tjejbitchig
Jag brukar vara ganska nöjd med att höra att jag inte är som andra tjejer. För jag tycker tjejer ofta beter sig som idioter. Det är faktiskt ofta så. Tjejer som gnäller för sina pojkvänner, är besvärliga och allmänt bitchiga. Bara för att de är tjejer och kan vara det. Det är ungefär lika smart som att köra bilen tom på bensin fastän lampan som varnar för att det är lite besin kvar har lyst alldeles för länge och sen stå där med soppatorsk och se förbryllad ut. Ungefär så smart.
Idag har min gode vän Johan konstaterat att jag konstigt nog för en gångs skull är sådär löjligt stereotypt tjejig. Jag höll faktiskt med. Men jag var lite bitchig, så nog förtjänade jag det. Tills vi båda konstaterade att det faktiskt lika gärna kunde varit en kille som betedde sig på samma sätt och så var det plötsligt inte tjejbitchigt längre utan bara en normal reaktion. Ändå räknas ofta såna saker som typiska tjejsaker och får en negativ klang. Så även om det inte riktigt räknades har jag idag helt enkelt varit sådär stereotypiskt tjejbitchig. Girlpower...
Idag har min gode vän Johan konstaterat att jag konstigt nog för en gångs skull är sådär löjligt stereotypt tjejig. Jag höll faktiskt med. Men jag var lite bitchig, så nog förtjänade jag det. Tills vi båda konstaterade att det faktiskt lika gärna kunde varit en kille som betedde sig på samma sätt och så var det plötsligt inte tjejbitchigt längre utan bara en normal reaktion. Ändå räknas ofta såna saker som typiska tjejsaker och får en negativ klang. Så även om det inte riktigt räknades har jag idag helt enkelt varit sådär stereotypiskt tjejbitchig. Girlpower...
Fem riktigt bra tillfällen under helgen (utan inbördes ordning)
>> Få ett mail där det endast står: Fan vad skönt störd du är!
>> Ha mor och far på besök, fika på förmodligen mysigaste caféet i stan (Kaffe och Annat i Fredhäll) och ha middag med familjen hemma hos Magnus.
>> Att få ordet "grym" i betyg av M´s bästa kompis (vid en ordlek där vi beskrev var och en med ett enda ord. Jag har fortfarande inte kunnat bestämma ngt bra ord på honom. Det är ju skitsvårt!)
>> Jobbat på Stadium i Uppsala för kanske sista gången i mitt liv idag.
>> Fått höra av min lilla familj (som jag är kontaktperson åt) att jag ska se deras lägenhet som mitt hem när jag är i Uppsala.
När jag känner mig less och trött ska jag gå tillbaka till den här sidan och titta på vilken trevlig helg jag faktiskt haft. Jag minns inte ens varför jag var så grinig ett par gånger under helgen. Sånt är härligt. Det är kanske för att jag är störd.
>> Ha mor och far på besök, fika på förmodligen mysigaste caféet i stan (Kaffe och Annat i Fredhäll) och ha middag med familjen hemma hos Magnus.
>> Att få ordet "grym" i betyg av M´s bästa kompis (vid en ordlek där vi beskrev var och en med ett enda ord. Jag har fortfarande inte kunnat bestämma ngt bra ord på honom. Det är ju skitsvårt!)
>> Jobbat på Stadium i Uppsala för kanske sista gången i mitt liv idag.
>> Fått höra av min lilla familj (som jag är kontaktperson åt) att jag ska se deras lägenhet som mitt hem när jag är i Uppsala.
När jag känner mig less och trött ska jag gå tillbaka till den här sidan och titta på vilken trevlig helg jag faktiskt haft. Jag minns inte ens varför jag var så grinig ett par gånger under helgen. Sånt är härligt. Det är kanske för att jag är störd.
Ångest, denna ständiga ångest
Är det så att ångesten är konstant men att orsakerna växlar? Det finn ett ordspråk som säger att "kärlek är konstant, det är bara föremålen som växlar" och jag sitter här och funderar på om det är applicerbart även på ångest. (skjut mig för att jag använder ordet applicerbart. Hatar det egentligen). Är det inte så att det pratas en massa om ångest i studentvärlden? Ångest inför tentor, ångest över att det inte går att känna sig ledig, ångest att göra saker man egentligen varken har tid eller råd med. Men är det inte så att när vi väl lämnar studievärlden, kommer andra ångestgenererande faktorer fram? Ja, ångest för försakande av pojk- flickvän, träning eller familj.
Är det så att det stressiga 2000-talet inkluderar en smula ångest i allt vi gör? Blir ångest därmed en synonym till vårt nya millennium? Eller finns det möjlighet att fly den? På något vis hamnar jag i konflikt med min ångest á la Orwells bok 1984. När jag skjuter undan min ångest, finns den ändå där och stirrar på mig, hånler mig i ansiktet. Storebror ser dig. Min undran är bara när detta hände? När förvandlades egentligen Storebror till Ångest? Frågan är förmodligen felformulerad, det viktiga är snarare att fråga sig varför Storebror har förvandlats till Ångest?
Är det så att det stressiga 2000-talet inkluderar en smula ångest i allt vi gör? Blir ångest därmed en synonym till vårt nya millennium? Eller finns det möjlighet att fly den? På något vis hamnar jag i konflikt med min ångest á la Orwells bok 1984. När jag skjuter undan min ångest, finns den ändå där och stirrar på mig, hånler mig i ansiktet. Storebror ser dig. Min undran är bara när detta hände? När förvandlades egentligen Storebror till Ångest? Frågan är förmodligen felformulerad, det viktiga är snarare att fråga sig varför Storebror har förvandlats till Ångest?
konsten att vara personlig men inte privat
Det här med att blogga kan vara ganska utlämnande. Inte för att jag brytt mig så mycket om det. Jag är ju jag oavsett hur mycket jag delar med mig av mig på min blogg. Trodde jag innan jag började. Men så är det inte alls nödvändigtvis. Självfallet är jag fortfarande jag, men det finns ändå en möjlighet att andra ser mig annorlunda efter att ha läst vad jag skriver här.
När jag var yngre berättade jag i stort sett inget för någon. Jag grät aldrig, jag delade inte med mig av mig. Jag var jag och det hade inte folk med att göra. Det var inte på något vis så att jag var introvert, för det var jag verkligen inte. Det var bara det att jag hade svårt att visa mina känslor. Det kunde gå år innan jag ens kunde gråta i min ensamhet. Jag var duktig på att lyssna på andra och låtsas att jag förstod vad de kände, fastän jag inte alls gjorde det. Kanske borde jag blivit socionom iaf.
Att blogga är en balansgång om att vara personlig och privat. Hur mycket vill jag egentligen dela med mig av mig till andra? Vill jag dela med mig till alla andra eller är det egentligen bara vissa som ska få veta? Oftast är det faktiskt så att när man skriver direkt från hjärtat blir det också de bästa texterna. Men blir det då för privat?
Det där med att vara personlig men inte privat är för mig en gåta. Hur är man personlig utan att gå in på mer privata detaljer? Hur jag är privat är självfallet en del av min personlighet. Är jag då för privat när jag är mig själv?
När jag var yngre berättade jag i stort sett inget för någon. Jag grät aldrig, jag delade inte med mig av mig. Jag var jag och det hade inte folk med att göra. Det var inte på något vis så att jag var introvert, för det var jag verkligen inte. Det var bara det att jag hade svårt att visa mina känslor. Det kunde gå år innan jag ens kunde gråta i min ensamhet. Jag var duktig på att lyssna på andra och låtsas att jag förstod vad de kände, fastän jag inte alls gjorde det. Kanske borde jag blivit socionom iaf.
Att blogga är en balansgång om att vara personlig och privat. Hur mycket vill jag egentligen dela med mig av mig till andra? Vill jag dela med mig till alla andra eller är det egentligen bara vissa som ska få veta? Oftast är det faktiskt så att när man skriver direkt från hjärtat blir det också de bästa texterna. Men blir det då för privat?
Det där med att vara personlig men inte privat är för mig en gåta. Hur är man personlig utan att gå in på mer privata detaljer? Hur jag är privat är självfallet en del av min personlighet. Är jag då för privat när jag är mig själv?
50 % kontakter
Det var siffrorna jag fick med mig från dagens föreläsning på Jusek. 50 % av de nyutexaminerade samhällsvetarna som fått jobb inom ett år efter examen har fått det via kontakter. No shit. Så nu gäller det väl bara att fila till alla kontakter jag möjligtvis kan samla på mig... Eller något. Tilläggas kan också att 30% av de som är klara inte har något jobb. Och att först 2010 ser det ut att lätta lite på fronten. Jag tänker iofs fortsätta att ignorera de siffrorna och jobba vidare på kontaktarbetet istället. Var inne och sa hej till min nya chef på Stadium här med och ska jobba två dagar nästa vecka också. Ska bli skönt att komma igång igen. Blev bjuden på deras julbord också. Det verkar bli en herrans massa julbord i år.
Temat världen är liten slutar visst aldrig upphöra i min lilla blogg. För idag sprang jag på en annan Emma (tidigare känd som Karlsson men numera Movitz). Än mer lustigt att hon mer eller mindre bor granne med min pojkvän och att hennes pojkväns bästa kompis jobbar på Idea (vilket är en möjlig tanke till praktikplats åt mig). Så det där med utnyttja kontakter lär väl börja här och nu. Alla kontakter räknas. Ja, även dem jag inte träffat på en massa år. Men vi har ändå spelat handboll tillsammans en gång i tiden. Sånt räknas lika mycket som annat.
Temat världen är liten slutar visst aldrig upphöra i min lilla blogg. För idag sprang jag på en annan Emma (tidigare känd som Karlsson men numera Movitz). Än mer lustigt att hon mer eller mindre bor granne med min pojkvän och att hennes pojkväns bästa kompis jobbar på Idea (vilket är en möjlig tanke till praktikplats åt mig). Så det där med utnyttja kontakter lär väl börja här och nu. Alla kontakter räknas. Ja, även dem jag inte träffat på en massa år. Men vi har ändå spelat handboll tillsammans en gång i tiden. Sånt räknas lika mycket som annat.
Hedman min lille pajas...
Kan jag få sluta skratta åt den lille pojkvaskern Magnus Hedman som nu skrivit på för Chelsea? Ända sedan fotbollsgalan 2000 då han fick guldbollen och vägrade avsluta sitt tal, har han bara blivit mer och mer fjantig och pinsam. Jag orkar inte med honom. Men det är rätt maffigt att han ska spela i samma lag som min framtida man Lampard. Undrar om vi måste bjuda in Hedman på töntiga tillställningar då. Hoppas Frankie-boy kan avstyra sånt.
Utflykt med Ebbot
Fast det är ju jag som är Ebbot. Och det var jag som planerade utflykten. Men den blev iaf bra. Å jag är fortfarande inte riktigt säker på att jag ska benämna den som utflykt, men det hör egentligen inte ens hit. För vi har haft en härlig helg i ett grått och småregnigt Linköping. Men vad gör det när man är där med ens favorit, bor på hotell, dricker vin, äter godis, har långa sovmornar, kan äta hotellfrukost till man blir utkastad, får dega på spa och gå ut och äta god mat?
Helgens topp:
1. Spa (hur ofta kan man få två timmars behandling - bodyscrub, ansiktsbehandling och kurbad för 375kr...? Grymt!!!)
2. Hotellfrukostar. Behöver jag säga mer?
3. Tid att göra ingenting. Klart underskattat.
Helgens bott:
1. Parkeringsböter a la 450kr här i Traneberg innan vi åkte. Jag ska nog helt enkelt inte köra bil i Sthlm.
En liten lustig parantes var att när vi skulle gå ut och äta igår, ser jag ett bekant ansikte på restaurangen vi gick till. Var det inte Daniel som kommer hemifrån men bor i Oslo som satt där inne? Jodå. Vi var nog ganska förvånade båda två av att stöta på varandra i Linköping. Men lustigt var det.
Helgens topp:
1. Spa (hur ofta kan man få två timmars behandling - bodyscrub, ansiktsbehandling och kurbad för 375kr...? Grymt!!!)
2. Hotellfrukostar. Behöver jag säga mer?
3. Tid att göra ingenting. Klart underskattat.
Helgens bott:
1. Parkeringsböter a la 450kr här i Traneberg innan vi åkte. Jag ska nog helt enkelt inte köra bil i Sthlm.
En liten lustig parantes var att när vi skulle gå ut och äta igår, ser jag ett bekant ansikte på restaurangen vi gick till. Var det inte Daniel som kommer hemifrån men bor i Oslo som satt där inne? Jodå. Vi var nog ganska förvånade båda två av att stöta på varandra i Linköping. Men lustigt var det.
Anna Ternheim + Katalin = sant
Anna var grymt bra igår. Hon är så cool, vacker och grym på samma gång. Katalin är uppenbarligen hennes rätta forum. Mysig lokal och lagom trångt med folk som verkligen ville lyssna på hennes speciella röst. Jag hade kunnat stanna en stund till. Men nu får jag väl nöja mig med att lyssna på Nights in Goodwill igen. Hoppas inte ni missat den. Den är underbart tragiskt vacker. Precis som resten av hennes nya skiva.
Hemskt
Läste precis igenom min resedagbok från Asien-trippen och får en sån sjuk längtan att åka igen att det inte går att beskriva. Andreas och Åsa, jag måste komma och hälsa på er när ni drar iväg åt lite olika håll. Får hålla tummarna för att jag kan spara en krona eller två under våren. Det ser dock mörkt ut nu. För jag å Magnus ska åka på minisemester imorgon. Det ska iofs bli skönt.
Annars är det inte mkt att fundera över mer än att det där fenomenet med att världen är liten aldrig slutar att göra sig påmind. Sprang på Eva strax utanför mitt nya hem igår. Alltså Eva som bodde 300 meter från vårt hus i Högsäter. Nu bor vi t.om närmare varandra fast i Sthlm. Sånt är lustigt. Jag har blivit lovad en rundtur här i området eftersom jag inte har ngn koll på läget ännu. Är aldrig hemma nästan. Det står fortfarande ouppackade flyttlådor på golvet i mitt rum.
Nu ska jag åka och städa ur mitt liv i Uppsala. Känns lite trist men ändå bra. Å sa var det ju fortfarande Anna Ternheim ikväll.
Annars är det inte mkt att fundera över mer än att det där fenomenet med att världen är liten aldrig slutar att göra sig påmind. Sprang på Eva strax utanför mitt nya hem igår. Alltså Eva som bodde 300 meter från vårt hus i Högsäter. Nu bor vi t.om närmare varandra fast i Sthlm. Sånt är lustigt. Jag har blivit lovad en rundtur här i området eftersom jag inte har ngn koll på läget ännu. Är aldrig hemma nästan. Det står fortfarande ouppackade flyttlådor på golvet i mitt rum.
Nu ska jag åka och städa ur mitt liv i Uppsala. Känns lite trist men ändå bra. Å sa var det ju fortfarande Anna Ternheim ikväll.
Motorcycle diary
Jag hade inte sett den tidigare, så vi hyrde den i söndags efter all flytt. Vilken underbart härlig film jag hade missat! Jag blev så fascinerad av att jag förstod så mycket spanska och fick återigen ett sånt sug i restarmen att jag är osäker på hur länge jag klarar hålla mig inom sveriges gränser.
Jo, jag är allt i skolan och pluggar idag med. Det går ungefär lika bra som igår med tanke på att jag sitter och tänker på sydamerika istället för Nussbaums teorier om förmåga och universalitet.
Imorgon kväll ska vi, en brokig skara, gå till Katalin för att se Anna Ternheim. Det ser jag verkligen framemot.
Jo, jag är allt i skolan och pluggar idag med. Det går ungefär lika bra som igår med tanke på att jag sitter och tänker på sydamerika istället för Nussbaums teorier om förmåga och universalitet.
Imorgon kväll ska vi, en brokig skara, gå till Katalin för att se Anna Ternheim. Det ser jag verkligen framemot.
Koncentrationssvårigheter
Varför ska det vara så svårt att koncentrera sig när man verkligen behöver det? Sitter på skolans lugna och trivsamma bibliotek och läser en bok som är riktigt intressant men ändå kan jag inte koncentrera mig ordentligt. Så dumt. Kanske kryper det lite extra i mig idag för att jag vet att Grey´s anatomy börjar ikväll igen =)
Tillförsikt
Jaha. Då var jag ny igen. Det är en speciell känsla att flytta till nytt ställe som aldrig slår fel. Lite ångest, lite vilsenhet och lite spänning i en salig röra. Igår kväll efter att vi burit in grejerna ville jag inte se rummet mer utan åkte direkt till Magnus och åt god mat från Ginos och kollade på film. Idag var jag ju tvungen att ta tag i saken. Ork ork. Hela rummet är fullt av väskor och påsar (Mange förbannade sig lite över att jag knappt hade några flyttlådor, men ändå) men blommorna står iaf i fönstret. Sängen är nybäddad och ihopskruvad, datorn ikopplad och resten har inget hem för tillfället.
Underbart nära till både skolan och Magnus dock. Tar 5 min med tunnelbanan åt varsitt håll. Underbart! Jag har förmodligen fått nytt jobb på ett nytt Stadium också. Han skulle bara ringa till min chef i Uppsala och kolla efter. Jag räknar ändå kallt med att det betyder att jag kan börja snart. För han planerade redan in mig flera helger och det ser ut som jag får gå hela helger på rullande schema. Kan inte bli så mkt bättre än så.
Så det känns ändå rätt bra att prova något nytt. Lite spännande är det iaf. Å jag ska snart gå ut och leta upp gymmet. Det blir nog bra det här.
Underbart nära till både skolan och Magnus dock. Tar 5 min med tunnelbanan åt varsitt håll. Underbart! Jag har förmodligen fått nytt jobb på ett nytt Stadium också. Han skulle bara ringa till min chef i Uppsala och kolla efter. Jag räknar ändå kallt med att det betyder att jag kan börja snart. För han planerade redan in mig flera helger och det ser ut som jag får gå hela helger på rullande schema. Kan inte bli så mkt bättre än så.
Så det känns ändå rätt bra att prova något nytt. Lite spännande är det iaf. Å jag ska snart gå ut och leta upp gymmet. Det blir nog bra det här.
Will it be yes or will it be... sorry?
Det känns konstigt att sitta här i min ensamhet och packa ned mitt liv i lådor och resväskor. Men det är dags att prova något nytt i livet. Kanske är detta rätt väg. Provar man inte får man inte heller veta. Sen är jag egentligen inte ensam för jag sitter här och sjunger ikapp med Paula Cole till ledmotivet i Dawson´s creek
I don´t wanna wait for our lives to be over I want to know by now what will it be
I don´t wanna wait for our lives to be over will it be yes or will it be sorry?
I don´t wanna wait for our lives to be over I want to know by now what will it be
I don´t wanna wait for our lives to be over will it be yes or will it be sorry?
Högstadie-flashback
Igår hade jag en diskussion med Johan om hur jobbigt det är att pilla i alla grejer när man ska flytta. För man hittar bara en massa saker och får en massa minne och sätter sig och läser fastän man bara borde packa. Igår slängde jag en massa saker. Idag hittade jag något som roade mig. Håller nämligen på att tömma mina bokhyllor (den vanligaste kommentaren när någon som aldrig varit hos mig tidigare är "Oj, vad mycket böcker du har"). Hittade iaf boken Kärlek och uppror som är en diktsamling vi fick på vårt sex- och samlevnadsläger vi hade i Sparreviken när jag gick i 9:an. Lärarna hade skrivit i pärmen. Det är daterat till 3 april 1998. Längst bak i boken har mina klasskamrater skrivit, ja de där man hade tråkat dag ut och dag in med i tre år. Det är svårt att låta bli att le när man ser vad som står. Det känns otroligt längesen och jag har inte kontakt med någon av dem. Förutom Roger som jag träffar en kort sväng på midnattsmässan i Högsäter varje år.
Tja Emma
Ifall vi skilds så vet du att du har en vän för livet vad du än blir eller flyttar till Brasilien så vet du att du har mig.
din och bara din
Blir varm om hjärtat när jag ser sånt. Och lappen som vi fick när alla i gruppen skulle skriva någon anonymt om varandra. Jag fick nästan en självförtroendeboost när jag läste alla söta saker de skrivit. Å det var nästan som om jag kände doften av träbänkarna, borden och smörgåstårtan med leverpastej i och såg hela gänget i klassen sitta och halvligga i en enda stor hög på golvet. Ljuva högstadie....
Spa
Nästa helg ska jag och Magnus på utflykt. Det är vad han kallar det iaf. För han vet inte vad vi ska göra mer att han är bokad fre-sön tillsammans med hans bil. Å så fick han önska något också. Så han känner att han får bestämma något åtminstone. Å då blev det spa. Så nu är det bokat två kortare spabehandlingar för både honom och mig på orten x. Ska bli grymt skönt. Jag är liiiite nöjd just nu. Allt bara funkar idag.
Pengar jag inte har och jobb jag kanske har
Är det någon mer än jag som är plågsamt medveten om hur dyrt det är att köpa portfölj? Det är knappast kompatibelt med studielån.
Fast jag ska till en av Stadiums Stockholmsbutiker på måndag och förhoppningsvis få ett nytt extrajobb. Ringde ett samtal och jag ska komma in på måndag och kolla läget och kan jag börja jobba omgående? Ibland är det bra att jobba inom ett stort företag. Får väl se om det blir något, men det ser onekligen bra ut.
Fast jag ska till en av Stadiums Stockholmsbutiker på måndag och förhoppningsvis få ett nytt extrajobb. Ringde ett samtal och jag ska komma in på måndag och kolla läget och kan jag börja jobba omgående? Ibland är det bra att jobba inom ett stort företag. Får väl se om det blir något, men det ser onekligen bra ut.
I don´t wanna be anything other than what I've been trying to be lately
Vilken lögn!
Jag gillar Gavin en hel del. Men jag önskar var och varannan dag att jag gjort lite andra val i mitt liv. Jag ångrar inte direkt de jag gjort, men jag önskar ibland att jag valt annorlunda. Hur hade mitt liv sett ut om jag valt att gå på riksgymnasiet i fotboll eller fortsatt med handboll? Vad hade hänt om jag stannat i Spanien en termin till? Hur hade dagen sett ut om jag varit färdigutbildad när jag borde varit klar? Vad hade hänt om jag tagit en termin utomlands?
Varje dag hittar jag saker jag skulle vilja göra med mitt liv. Eller kanske gjort. Samtidigt som jag funderar på det jag missat eller bortprioriterat, tänker jag också på allt roligt det gett mig. Goda vänner, arbetskamrater, lagkamrater, tråkiga erfarenheter, goda erfarenheter och allt annat positivt. Men jag tenderar att aldrig bli nöjd. Blir man någonsin nöjd? Eller har jag fötts med oro och äventyrslusta i mitt blod som jag oftast ignorerar?
Jag gillar Gavin en hel del. Men jag önskar var och varannan dag att jag gjort lite andra val i mitt liv. Jag ångrar inte direkt de jag gjort, men jag önskar ibland att jag valt annorlunda. Hur hade mitt liv sett ut om jag valt att gå på riksgymnasiet i fotboll eller fortsatt med handboll? Vad hade hänt om jag stannat i Spanien en termin till? Hur hade dagen sett ut om jag varit färdigutbildad när jag borde varit klar? Vad hade hänt om jag tagit en termin utomlands?
Varje dag hittar jag saker jag skulle vilja göra med mitt liv. Eller kanske gjort. Samtidigt som jag funderar på det jag missat eller bortprioriterat, tänker jag också på allt roligt det gett mig. Goda vänner, arbetskamrater, lagkamrater, tråkiga erfarenheter, goda erfarenheter och allt annat positivt. Men jag tenderar att aldrig bli nöjd. Blir man någonsin nöjd? Eller har jag fötts med oro och äventyrslusta i mitt blod som jag oftast ignorerar?
Nytt hår och kalla tår
Idag har jag gjort alldeles för lite vettiga saker. Blir väl lätt så när man börjar dagen med 2 timmar hos frisören för att fortsätta med några ärenden på stan. Å lunch med syrran, å inbokad kvällsfika med Helena. Å baka, å en snabbis till Ikea i snöstormen. Fy för latmasken. Men kladdkakan blev god, håret ganska bra och nu har jag en ny lampa till mitt skabbiga stockholmsrum. Så på något vis känns ändå dagen bra och lite produktiv trots att jag varit sjukt ineffektiv. Lustigt sånt.